genuint dum i huvudet
En människa kan vara dum i huvudet på så många olika plan. Idag har jag upplevt min egen dumhet på åtminstone fyra spännande vis; för vilka jag nu tänker redogöra:
1. Jag har nu väntat på mitt tentaresultat i 3.5 vecka. Gruvat mig vore synd att säga att jag gjort, för jag börjar så smått inse att även om jag inte själv förstår varför, brukar mina tentor gå hem hos lärarna. Och även jag inser att det vore ologiskt att gå från en serie vg:n till ett underkänt för samma prestation. Så gruvat mig har jag väl inte direkt gjort, även om man aldrig så noga kan veta med de där hemtentorna. Idag kom resultatet i form av ett vg vilket såklart var trevligt. Men när jag kollade den engelska betygskalan och låg på ett B istället för A - då blev jag generande nog besviken. Och det tycker inte ens jag är okej! Man blir inte besviken över en sådan sak, JAG blir inte besviken över det. Jag har fått B förut och inte har jag blivit besviken över det. Men tro fan att idag blev jag det...så nu sitter jag här - besviken över att jag blev just besviken!
2. En vän i projektplansarbetet frågade om vi skulle cykelsällskapa till projektplansarbetandet imorgon. Vi ska ses klockan 10 och för mig är klockan 10 obeskrivligt tidigt. Jag är inte mycket till människa vid sådana tillfällen och att cykla med snålblåst i ansiktet är för mig som att springa i sirap - jag orkar inte vara trevlig på en cykel klockan 10 på morgonen. Så efter lite övervägande insåg jag att jag måste säga som det är, och avböjde således sällskap med referens till min bitterhet och mitt morgonhumör. Tack och lov såg hon det lustiga i det, men ändock - helt friskt är det ju inte.
3. Plugga - varför pluggar jag inte? Varför sitter jag här och bloggar om min dumhet istället för att ta tag i det jävla skrivandet. Jag skulle ju plugga igår, men gjorde det inte och lovade att idag börjar jag istället. Men det gör jag ju inte. Jag sitter ju här, och bloggar om besvikelser och bitterhet.
4. Jag tänkte jag skulle ge kräket lite uppmärksamhet och brottas med henne - så jag slänger mig i sängen, men med lite för mycket kraft. Välter över på nacke med benen i vädret och inser att Herre Gud jag kommer välta ner TV:n. Men lyckas stanna upp i kullerbyttan och överväga alternativen. Så en stund ligger jag faktiskt där på nacken, inser att jag kan inte hamna rätt igen, men JAG MÅSTE RÄDDA TV:N och lyckas förflytta mig någon centimeter för att slutföra min bytta precis bredvid - rätt ner i golvet. Där låg jag sen en stund med hunden över mig och begrundade med fascination min förmåga att göra en bakåtkullerbytta.
Låt oss som avslutning citera min ovän Buzz - "Det är som om tolv livstiders dumhet samlats i en"
1. Jag har nu väntat på mitt tentaresultat i 3.5 vecka. Gruvat mig vore synd att säga att jag gjort, för jag börjar så smått inse att även om jag inte själv förstår varför, brukar mina tentor gå hem hos lärarna. Och även jag inser att det vore ologiskt att gå från en serie vg:n till ett underkänt för samma prestation. Så gruvat mig har jag väl inte direkt gjort, även om man aldrig så noga kan veta med de där hemtentorna. Idag kom resultatet i form av ett vg vilket såklart var trevligt. Men när jag kollade den engelska betygskalan och låg på ett B istället för A - då blev jag generande nog besviken. Och det tycker inte ens jag är okej! Man blir inte besviken över en sådan sak, JAG blir inte besviken över det. Jag har fått B förut och inte har jag blivit besviken över det. Men tro fan att idag blev jag det...så nu sitter jag här - besviken över att jag blev just besviken!
2. En vän i projektplansarbetet frågade om vi skulle cykelsällskapa till projektplansarbetandet imorgon. Vi ska ses klockan 10 och för mig är klockan 10 obeskrivligt tidigt. Jag är inte mycket till människa vid sådana tillfällen och att cykla med snålblåst i ansiktet är för mig som att springa i sirap - jag orkar inte vara trevlig på en cykel klockan 10 på morgonen. Så efter lite övervägande insåg jag att jag måste säga som det är, och avböjde således sällskap med referens till min bitterhet och mitt morgonhumör. Tack och lov såg hon det lustiga i det, men ändock - helt friskt är det ju inte.
3. Plugga - varför pluggar jag inte? Varför sitter jag här och bloggar om min dumhet istället för att ta tag i det jävla skrivandet. Jag skulle ju plugga igår, men gjorde det inte och lovade att idag börjar jag istället. Men det gör jag ju inte. Jag sitter ju här, och bloggar om besvikelser och bitterhet.
4. Jag tänkte jag skulle ge kräket lite uppmärksamhet och brottas med henne - så jag slänger mig i sängen, men med lite för mycket kraft. Välter över på nacke med benen i vädret och inser att Herre Gud jag kommer välta ner TV:n. Men lyckas stanna upp i kullerbyttan och överväga alternativen. Så en stund ligger jag faktiskt där på nacken, inser att jag kan inte hamna rätt igen, men JAG MÅSTE RÄDDA TV:N och lyckas förflytta mig någon centimeter för att slutföra min bytta precis bredvid - rätt ner i golvet. Där låg jag sen en stund med hunden över mig och begrundade med fascination min förmåga att göra en bakåtkullerbytta.
Låt oss som avslutning citera min ovän Buzz - "Det är som om tolv livstiders dumhet samlats i en"
Kommentarer
Postat av: Sofia
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA, den sista incidenten var lika underbar och underhållande att läsa om som att få återberättad!
Trackback
