jaha
Vi skulle promenera där en stund. Tycka att det var vackert trots att löven blåste av träden och regnet föll så smått. Så skulle någon av oss börja frysa litegrann, inte mycket men ändå såpass att vi kommer överens om att bryta upp. Vi går hem nu...VI går HEM nu. Hem till oss, till vårt hem. Tillsammans.
Fy fan vad glad jag är över att jag har massa vin kvar hemma.
Men vad fan! Jag tänkte precis kommentera och skriva "Men Frida, JAG pluggar precis jämte Pildammsparken, just tell me when"...och så läste jag vidare...;-) Nåja, jag kanske får ströva med dig ändå?
Vad gör du i helgen?
Fast man gör ju inte alla de där hollywood grejerna direkt. Men jag säger inte att du har fel, vi är ett trevligt begrepp (även utan hollywood scenarion)...
Fast nu skrev jag ju inte att det skulle duggregna, och att stråkbandet som av en händelse befann sig på plats skulle börja spela samtidigt som vi rusade mot varandra i en omfamning. Bara att vi skulle gå i en park.
Ja, ja vänner är trevligt, jättefint, bra grej det där - men de fyller så att säga inte ut hela ens väsen (bokstavligt talat, hihiihihihi).
Dessutom - nu är du gäst i min fantasti och i min fantasi överkompenserar vi för allt vi är utan i verkligeheten. Då blir det lätt lite Hollywood
Ja jo det är klart.. I fantasin är allt möjligt, men park prommenaderna förekommer nog inte i många förhållanden heller är jag rädd, möjligtvis det första halvåret. Sen är det vardag som gäller!
Tack, det är den vardagen jag letar efter
Ja den är ju inte fy skam förstås!